Just nu är jag så less på allting känns det som. Kört fast på jobbet. Konstant tjafsande med den lilla här hemma, trotsande till tusen både morgon dag och kväll och ofta även nätter. Jag gör inget annat än diskar, dammsuger, torkar golv, tvättar, lagar mat. Ändå är diskhon överfull med disk, det är matrester, fläckar och flis överallt på golven.

Ekonomin haltar. Kommer man någonsin ikapp? Jag kände ett litet hopp inför den här lönen men hade glömt hur mycket jag var tvungen att vabba och dagen jag blev tvungen att ta tjänsteledigt. Poff sa det så försvann nästan 4000kr. Vabpengarna som hunnit komma in gick åt till mat och blöjor eftersom den pyttelilla lön jag fick i januari efter att bara kunnat jobba 7 dagar i december var ju inte mycket att hurra över precis. Det är sådana här dagar jag verkligen önskar att jag hade någon att dela vardagen med. Så inte allting hela tiden vilar på mina axlar. Men ja. Nu gör allting det. Så det är väl lika bra att jag går härifrån och återigen får städa (det går inte att dammsuga när barnet/barnen sover, dammsugaren låter som ett tröskverk, den behöver bytas ut men hur ska jag ha råd med det) istället för att umgås med barnet/barnen.