spydde ur mig något. Livet har rullat på ett tag men nu har tamejf*n ALLT kört ihop sig. Det är strul på jobbet IGEN, jag ska göra om samma sak för femte gången, jag blir galen. Sedan sitter man med i en styrelse i en förening där dem andra i styrelsen hela tiden håller på att ändra sig hit och dit om de ska sitta kvar eller inte. Sitter dem inte kvar måste vi lägga ner föreningen eftersom vi är så få medlemmar. Jag har kämpat som f*n för att få skiten att flyta och så ska det hållas på på det här sättet. VARFÖR i helvete tar man på sig en uppgift man inte vill ha och varför i helvete säger man att man vill starta upp en förening när man egentligen inte vill? Allihop VET vad det innebär att driva en förening. När vi startade upp föreningen var vi överrens om att hålla den i en liten skala sedan bara växte och växte allting från gång till gång så man inte hann med och jag vet inte vad f*n som hände. Jag börjar bli allergisk mot sånt här nu. Finns det inga seriösa människor i föreningar längre? Är det samma skit i varenda en? Varenda förening jag varit med i sedan jag var barn har det varit skit med på ett eller annat sätt. Och jag har varit med i ett antal olika föreningar.

Föräldrakursen har kört igång och barnmorskan vill verkligen inte ha den. Vad roligt det är att gå en kurs för någon som inte vill hålla den. Hon är fullständigt oengagerad, svarar inte på frågor och sticker ut till kollegorna så fort hon bara kan. Det känns som så bortkastad tid att sitta där. Nu är det bara en gång kvar så jag ska väl försöka stå ut och gå på den.